Monthly Archives: oktober 2015

Frankrike-roadtrip del fyra; Att vakna på ett 1700-tals slott första morgonen i Saint-Vincent-de-Cosse.

Photo: Jessica Silversaga

Sjätte dagen på vår Frankrike-roadtrip vaknar vi upp på ett slott i Saint-Vincent-de-Cosse!
Hit kom vi sent kvällen innan då vi körde hela dagen från Vézac, och såg praktiskt taget därför ingenting (förutom Vintergatan). Men att vakna och titta ut över utsikten, de stora fälten, och se slottets fasader slog det mesta.

Photo: Jessica Silversaga

Klockan nio på morgonen, men redan varmt. Världens bästa människa mitt emot.

Photo: Jessica Silversaga

Jag var orolig över min gluten- och laktosintolerans, men det visade sig att hotellet hade mat undanstoppad om man frågade snällt på knaglig franska.

Photo: Jessica Silversaga

Fin dörr från hotellet ut till baksidan.

Photo: Jessica Silversaga

Efter frukosten tog vi en tur runt slottet.

Photo: Jessica Silversaga

Tittade ut över majestätiska berg i Dordogne-dalen och milslånga fält.

Photo: Jessica Silversaga

1700-tals slottet Chateu De Monrecour.

Photo: Jessica Silversaga Photo: Jessica Silversaga
Photo: Jessica Silversaga

Självklart gick vi ju på upptäcksfärd även inomhus.

Photo: Jessica Silversaga Photo: Jessica Silversaga

Sedan gick vi upp på rummet och gjorde oss klar för en upptäcksfärd som gick till ett annat slott!

Photo: Jessica Silversaga

Finaste badrums-utsikten, någonsin.

Photo: Jessica Silversaga

Translation:
Our beautiful view, waking up at 18th century castle Chateu De Monrecour on the seventh day of our French road trip. This was probably or favorite stay during the whole trip (except the charming apartment in Paris!)


Förebilder: platsbyggd garderob.

Photo: Jessica Silversaga

Tidigare i år började jag planera för en platsbyggd sekelskiftesgarderob i vårt sovrum. Nu är det igång, och vårt hem ser ut såhär för tillfället. Högar av kläder och hattar överallt, plus ett överfyllt kök och ett förråd som det inte går att komma in i. Men himla skönt att bra förvaring är på gång, som jag längtat. Någonstans att hänga kläderna, att kunna lägga hattarna på en hylla och tömma hallen på skor. Snart så.

Photo: Jessica Silversaga Photo: Jessica Silversaga

Här kommer den att stå, två ihopbyggda garderober med dubbeldörrar och överskåp.

Photo: Jessica Silversaga

Och här stod den gamla garderoben som sattes in någon gång under 50-talet eller senare. Här ser man även originalfärgen som listerna i vårt 1912-tals hus hade en gång i tiden. Blekt ljusgröna!

Photo: Jessica Silversaga

Passade på att lämna ett spår på väggen, kanske ser någon min kärleksförklaring om 100 år.

Photo: Jessica Silversaga

Translation:
Our messy bedroom at the moment, as we are letting a carpenter build a new wardrobe for us. We have been without any storage for over a year now. I can’t wait to finally have a place to put my vintage clothes, shoes and hats.


Ett Reko-bud.

Photo: Jessica Silversaga

Vår kost här hemma är 99% vegetarisk och utan mjölkprodukter, men någon gång per år händer det att jag fortfarande äter kyckling. Har alltid lite dåligt samvete över just detta, gillar inte hur djuren behandlas och vill inte bidra till det ytterligare. Men förra veckan fick jag ett bud som handlade om detta, från Reko, med ekologisk och KRAV-märkt kyckling.

Photo: Jessica Silversaga

Jag ställde en massa frågor innan jag fick budet för att förstå vad Reko står för. Reko-kyckling är KRAV-märkt, vilket visar att kycklingen är producerad på ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Reko-kycklingar lever fritt i stall med möjlighet att gå ut i en 20.000 kvadratmeter stor trädgård där de fritt kan ströva runt och picka. Varje stall har en veranda där kycklingarna tycker om att vara när det regnar. Kycklingarna växer upp långsamt i sin egen takt, de lever länge och äter ett reko ekologiskt foder fritt från antibiotika och GMO-manipulerade växter.

Photo: Jessica Silversaga

I dagsläget är det fyra mindre gårdar som arbetar tillsammans i ett reko-nätverk. Två av gårdarna ligger i Skåne och två i Östergötland. Dessa gårdar heter Activs, Nymölle & Lilla Perstorp, Stora Tostebo samt Härseby. Reko har även ett eget slakteri i Skåne. Det är ett litet, familjeägt slakteri som har arbetat med KRAV-kycklingar i flera år.

Photo: Jessica Silversaga Photo: Jessica Silversaga

Vill man läsa mer om detta kan man göra det här: www.reko.nu

Translation:
I eat vegetarian 99% of the time, but one or twice a year, I eat chicken (which I liked very much before changing to more plant based food). But I don’t like how chickens are treated and don’t want to contribute to an ill industry. Last week I got a food carrier with organic chicken that have high demands on farming.


Och vart vi än såg, var hela Vintergatan vår.

Photo: Jessica Silversaga

Här kommer del tre från vår Frankrike-roadtrip. Att vara på road trip genom ett land är onekligen att tillbringa en hel del tid i bilen, jag säger detta högt för att det är lätt att glömma. I mitt huvud skulle vi ju tillbringa många fler dagar utanför bilen; i små byar, efter trånga gränder, köpa baguetter och ost i de små delikatessbutikerna och lata oss på Franska Rivieran.

Men ändå. Jag älskar att åka bil. Älskar att köra (helst fort).

Så nu är vi på dag femte dagen av resan. Vi har varit i Paris ett par dagar, vi har åkt rakt nedåt i landet och stannat på ett tråkigt Bed and Breakfast någonstans i Vézac. Vi har kört hela dagen med bara avbrott för att äta, runt snirkliga små vägar runt naturreservat, upp på höga berg och sedan ner igen, förbi stora fält med kor och får. Solen har gått ner och vi har precis kommit fram till Saint-Vincent-de-Cosse, och här väntar hela Vintergatan på oss.

Photo: Jessica Silversaga

Så vi stod där under närmare en timmes tid och bara tittade uppåt. Överallt värmen som omsluter, syrsorna på ängen utanför, också bara lyckan över att vara här.

Photo: Jessica Silversaga

Det här är samma dag, lite tidigare. På resande fot.

Photo: Jessica Silversaga

Vår hyrbil. En snabb liten vit vessla.

Photo: Jessica Silversaga

Min resekamrat i vått och torrt. Simon. Som faktiskt tog körkort inför vår Frankrike-resa ♡

Photo: Jessica Silversaga

Bäst av allt förutom Vintergatan och resekamrater då; att passera franska små byar och upptäcka att alla är vackra på sitt eget sätt. Här önskade vi att vi kunde stannat lite längre, men inte ett enda hotell fanns i sikte och byn var rätt öde. Men man hade en liten blomsterfestival i precis varenda liten vrå och jag kände mig som hemma.

Photo: Jessica Silversaga

Translation:
More from our French road trip, day five and most of it was spent in the car. We passed small French villages, fell in love and wanted to move there badly. When we arrived to Saint-Vincent-de-Cosse, the night sky was waiting for us. Milky Way was ours, and so was time. I felt like we could stay right there, then and forever.


I staden som aldrig blev min.

Photo: Jessica Silversaga

Stockholm, du är vacker, men jag längtar ändå härifrån.
Till en stad som kan vara tyst om natten. Bortifrån vassa armbågar och stress. Till ett liv som känns hållbart längre än för bara stunden. Till värme som man bara kan hitta i skogen. Till ängar, kransar och hundkäx. Till fuktig päls, händerna i jord och framför allt lugn. Jag längtar till ett lugn som kan få en att tänka, att detta, ja det är att leva.

Translation:
Homesick to what ever place my heart belongs to.

 


Frankrike-roadtrip del två; den tryckande hettan, Montmartre & att flanera med stil.

Photo: Jessica Silversaga

På vår Frankrike-roadtrip hade vi planerat in drygt två dagar i Paris. Första dagen bestämde vi oss för att åka till Montmartre och bara promenera runt och upptäcka. Men först ville jag åka förbi en butik som sålde bland annat franska tygkassar, så det fick bli en avstickare dit först.

Photo: Jessica Silversaga

Det låg en en tryckande värme över staden. Eftersom det var i början av Augusti och fransmännens egna semesterperiod var det mesta dessutom stängt och gatorna ganska öde.

Photo: Jessica Silversaga

Men jag hade tur och butiken jag letade efter hade öppet.
Efter att ha inhandlat tygkassen åkte vi vidare till Montmartre.

Photo: Jessica Silversaga

Och slog oss trötta och svettiga ner på första bästa restaurang. Det blev Le Vrais Paris!

Photo: Jessica Silversaga

Bäst av allt är ändå att sitta och spana ut över gatan på damer med franska hundar, kullersten och herrar med baguetter. Vi kom fram till att varje person i Frankrike bär på i snitt tre baguetter.

Photo: Jessica Silversaga

Jag tackar min gigantiska solhatt för att värmen inte steg mig åt huvudet totalt.

Photo: Jessica Silversaga

Här kan man se lite mer om hörnet där vår restaurang låg.

Photo: Jessica Silversaga

Blir alltid otålig av att sitta ner när jag är på semestern, jag vill ju ständigt upptäcka nya saker. Sagt och gjort sa vi hejdå till restaurangen och började gå uppåt mot Sacre Coeur.

Photo: Jessica Silversaga

Sluttande kullerstensgator.

Photo: Jessica Silversaga

Sedan något av en chock på grund utav alla miljoner människor som var runt kyrkan. Tänkte bara ”Var det verkligen såhär sist jag var här?”. Mindes det inte alls så, omöjligt att ta sig fram. Men jag tog i alla fall en bild på utsikten.

Photo: Jessica Silversaga

Varm hund möter varm människa.

Photo: Jessica Silversaga

Sedan promenerade vi hemåt och sov middag sådär som man bara kan göra i ett värmeböljande Paris.

Photo: Jessica Silversaga

A bientot!

Translation:
Part two of our roadtrip in France. Walking around in Montmartre.